Sjöfylleri
Sedan den första juni 2010 ligger gränsen för sjöfylleri på 0,2 promille. Den nya regeln gäller alla fartyg som kan framföras i minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter långt.
Det är inte bara den som framför fartyget (befälhavaren) som omfattas av reglerna utan även andra personer ombord med uppgifter som har stor betydelse för fartygets framförande. Lagen gäller både för yrkes- och fritidssjöfart. Även när det gäller grovt sjöfylleri har straffansvaret utvidgats för de fartyg som omfattas av promilleregeln.
Den som har 1,0 promille alkohol i blodet eller mer döms vanligtvis för grovt sjöfylleri. Även en påverkad skeppare som anses ha bidragit till en avsevärd fara för sjösäkerheten kan dömas för grovt sjöfylleri, även om promillegränsen inte är uppnådd. Påföljden för grovt sjöfylleri är fängelse i högst två år.
Den nya regeln innebär också att Kustbevakningen och Polisen får göra slumpmässiga nykterhetskontroller för att kontrollera nykterheten i svenska vatten. Polis och kustbevakning har alltså rätt att systematiskt stoppa båtar och kontrollera promillehalten även om de inte misstänker att besättningen är påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel.
För båtar under tio meter och båtar som går långsammare än 15 knop gäller samma regler som tidigare. Kustbevakningen har rätt att stoppa dem och kontrollera nykterheten om man misstänker att båtföraren är påverkad av alkohol eller annat medel och inte kan framföra båten på ett säkert sätt. En båtförare som är påverkad av alkohol kan dömas för sjöfylleri om inte båten kan framföras på ett säkert sätt. Om båtföraren har minst en promille alkohol i blodet, är avsevärt påverkad eller kör båt på ett sätt som innebär stor fara för säkerheten till sjöss, kan domen bli grovt sjöfylleri.
Det finns egentligen bara en skillnad mellan rattfylleri och sjöfylleri och det är att man kan få köra små och långsamma fartyg på sjön under alkoholpåverkan utan att göra sig skyldig till sjöfylleri (se stycket ovan). Undantaget gäller dock endast så länge fartyget framförs på ett säkert sätt. Rattfylleri – däremot – omfattar alla motordrivna fordon, som mopeder och motorcyklar. När det gäller sjöfylleri har en kustbevakningstjänsteman de befogenheter som anges i kustbevakningslagen (2019:32), vilket bland annat innebär:
- ta egendom i beslag i de situationer som anges i 27 kap. 4 § rättegångsbalken (vid fara i dröjsmål och avseende föremål som påträffas i samband med gripande, husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning med mera)
- göra husrannsakan (vid fara i dröjsmål för alla de syften som anges i rättegångsbalken, det vill säga även för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning av brottet och för att eftersöka den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas).
- besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning (vid fara i dröjsmål)
- ta alkoholutandningsprov och stoppa fartyg för sådan provtagning, samt använda våld för att stoppa fartyget. Det alkoholutandningsprov som får tas vid misstanke om sjöfylleri är ett så kallat bevisprov.
- ta rutinmässiga alkoholutandningsprov (så kallade sållningsprov) och stoppa fartyg för sådan provtagning. Sållningsprov får tas på förare ombord på fartyg om fartyget kan antas framföras med en hastighet om 15 knop eller mer eller kan antas ha ett största skrov om 10 meter eller mer.
Sjöfylleri körkort
Sjöfylleri kan leda till indraget körkortsinnehav för fordon. Transportstyrelsen gör en bedömning från fall till fall vid dessa ärenden.
De som har rätt att göra alkoholutandningsprov till sjöss är Polisen och Kustbevakningen. Det första som händer i en sjötrafiknykterhetskontroll är att båtföraren blåser i ett så kallat sållningsinstrument som ger utslag om alkoholhalten i utandningsluften är över den godkända gränsen. Är värdet över gränsen måste båtföraren lämna utandningsprov i ett bevisinstrument.
Båtföraren blåser två gånger i bevisinstrumentet med 6-8 minuters mellanrum. Detta sker vanligtvis på en båt, i en polisbuss eller på en polisstation. Från de båda bevisproven räknar instrumentet ut medelvärdet av alkoholhalten i utandningsluften. Detta medelvärde används som grund när en åklagare eller domstol beslutar om påföljd och när Transportstyrelsen beslutar om eventuell körkortsåterkallelse.
Kustbevakningens befogenheter vid sjöfylleri innebär att förundersökningsledare som utsetts av myndigheten får besluta om att inleda och leda förundersökning om sjöfylleri och grovt sjöfylleri. Rättegångsbalkens regler om förundersökningen och de befogenheter undersökningsledaren har gäller även för Kustbevakningens förundersökningsledare.
Alkohol och båt
Den som dricker alkohol och kör båt kan dömas till böter eller fängelse i upp till sex månader. Detta gäller brottsrubriceringen sjöfylla. Påföljden för grovt sjöfylleri är fängelse i högst två år. Vidare kan tilläggas att ungefär 6 av 10 som omkommer i fritidsbåtsolyckor har alkohol i kroppen, enligt Transportstyrelsen.
Promille båt
Sedan 2010 är gränsen för sjöfylleri 0,10 milligram alkohol per liter utandningsluft, vilket motsvarar ungefär 0,2 promille i blodet. Gränsvärdet gäller för fartyg, det vill säga alla farkoster som kan transportera personer eller gods över vatten, som med motordrift kan köras med en hastighet av minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter långt. Gränsen för grovt sjöfylleri är 0,50 milligram alkohol per liter utandningsluft, vilket motsvarar ungefär 1,0 promille i blodet.
Promillegränsen varierar stort beroende på var i världen du är. Nedan är några internationella exempel.
Promille båt - Norden
Norge har 0,2 promille som gräns för sjöfylleri för fartyg över 15 meter. För mindre fartyg gäller 0,8 promille. Finland har 1 promille för grovt sjöfylleri (på finlandssvenska roderfylleri) och 0,5 promille för yrkestrafik. Danmark har 0,5 promille som gräns för fartyg över 15 meter samt kortare planande båtar. För övriga båtar finns ingen fast promillegräns men en ansvarslag liknande den tidigare svenska. Island har 0,5 promille för fritidsbåtar och fartyg.
Promille båt - Östersjön
Tyskland har 0,5 promille för kapten och besättning, och med åtalbarhet vid 0,3 för kaptenen, förutsatt att han är märkbart påverkad. 0,00 gäller för passagerarfartyg. Estland har 0,8 promille för båtar, och 0,2 promille för vattenskotrar. Litauen har 0,4 promille, Polen 0,2 promille och Ryssland 0,35 promille.
Promille båt - Övriga världen
Storbritannien har en ansvarslag lik den tidigare svenska. USA har normalt 0,8 promille men några stater har 1,0. Kanada har 0,8 promille, men i de flesta provinser får alkohol bara drickas ombord om båten har kojer, kabyss, fast toalett och ligger för ankar.
FN-organet Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organisation) föreskriver maximalt 0,8 promille för världens yrkessjöfart, samt att man inte får inta alkohol inom fyra timmar innan man påbörjar tjänstgöring.
Statistik sjöfylleri
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Kontroller | 2 273 | 2 272 | 2 890 | 2 588 | 3 946 |
| Anmälda brott | 101 | 80 | 94 | 88 | 115 |
| Utfall | 4,4% | 3,5% | 3,6% | 3,4% | 2,9% |
Sommaren 2019
Juni: Antal kontroller: 864. Antal anmälda brott: 39. Utfall: 4.51%
Källor
Källor https://www.kustbevakningen.se/sakerhet-till-sjoss/sjotrafik/ratt---sjofylleri/ https://sv.wikipedia.org/wiki/Sjöfylleri https://polisen.se/lagar-och-regler/trafik-och-fordon/ratt--och-sjofylleri/ https://www.drugsmart.com/faq/vad-ar-det-for-skillnad-mellan-rattfylleri-och-sjofylleri/ https://batfolket.se/vad-galler-saken/ https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fritidsbatar/Sjosakerhet/Praktisk-sjosakerhet/alkohol-okar-riskerna-pa-sjon/ https://www.svd.se/sa-sager-lagen-om-sjofylleri https://www.batsidan.com/nya-regler-for-fylla-pa-sjon-igen/